Studien undersöker huruvida den nybildade nordiska börsen kommer att fÄ nÄgon pÄverkan pÄ svenska företags chanser att införskaffa nordiskt riskkapital vid en nyintroduktion. Studien antar en kvalitativ ansats, med intervjuer som huvudsaklig metod för datainsamling. Intervjuer utfördes med Ätta stycken investmentbanker som respondenter..

Bakgrund: Under 2000-talet har mÄnga av klubbarna i bÄde Svenska Hockeyligan och Allsvenskan i fotboll haft ekonomiska problem. Flertalet elitidrottsklubbar har gÄtt frÄn att tidigare vara ideella föreningar till att idag, genom bolagiseringar, drivas som elitidrottsföretag. Ett verktyg som idag anvÀnds för att utveckla företags verksamheter i flera vitt skilda branscher Àr riskkapital dÀr riskkapitalister eller riskkapitalbolag köper in sig i företaget. Elitidrottsföretagen pÄverkas dock av regelverk som potentiellt sett begrÀnsar elitidrottsföretagens möjligheter att anvÀnda riskkapital.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att analysera om elitidrottsklubbar inom svensk fotboll och ishockey kan utveckla sin verksamhet med riskkapital.Metod: Studien har en kvalitativ ansats dÀr intervjuer har genomförts med representanter frÄn tio elitidrottsklubbar inom svensk fotboll och ishockey.Resultat: Studien visar att elitidrottsklubbar inom svensk fotboll och ishockey bör kunna anvÀnda sig av riskkapital för att utveckla sin verksamhet. GÀllande regelverk, 51-procentsregeln, hÀmmar dock klubbarna i anvÀndningen av riskkapital, dÄ riskkapitalistens möjlighet till kontroll över sin investering begrÀnsas.

De senaste Ären har riskkapitalbranschen visat en hög tillvÀxt, samtidigt som Äsikterna kring i vilken utstrÀckning som riskkapitalbolagen tillför vÀrde i sina portföljbolag gÄr isÀr. Med utgÄngspunkt frÄn intervjuer med entreprenörer undersöks deras upplevda nytta av riskkapitalbolag utöver kapital. Uppsatsen innehÄller Àven en kvantitativ studie som visar att bolag med riskkapitalfinansiering har utvecklats bÀttre en liknande bolag utan riskkapital de senaste tre Ären. Slutsatsen av studien Àr att riskkapitalbolag Àr framgÄngsrika i sin strÀvan att skapa ett mervÀrde i sina portföljbolag genom att de kompletterar entreprenörers kunskaper med övergripande strategiskt arbete och styrning..

Bakgrund: Under 2000-talet har mÄnga av klubbarna i bÄde Svenska Hockeyligan och Allsvenskan i fotboll haft ekonomiska problem. Flertalet elitidrottsklubbar har gÄtt frÄn att tidigare vara ideella föreningar till att idag, genom bolagiseringar, drivas som elitidrottsföretag. Ett verktyg som idag anvÀnds för att utveckla företags verksamheter i flera vitt skilda branscher Àr riskkapital dÀr riskkapitalister eller riskkapitalbolag köper in sig i företaget. Elitidrottsföretagen pÄverkas dock av regelverk som potentiellt sett begrÀnsar elitidrottsföretagens möjligheter att anvÀnda riskkapital.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att analysera om elitidrottsklubbar inom svensk fotboll och ishockey kan utveckla sin verksamhet med riskkapital.Metod: Studien har en kvalitativ ansats dÀr intervjuer har genomförts med representanter frÄn tio elitidrottsklubbar inom svensk fotboll och ishockey.Resultat: Studien visar att elitidrottsklubbar inom svensk fotboll och ishockey bör kunna anvÀnda sig av riskkapital för att utveckla sin verksamhet. GÀllande regelverk, 51-procentsregeln, hÀmmar dock klubbarna i anvÀndningen av riskkapital, dÄ riskkapitalistens möjlighet till kontroll över sin investering begrÀnsas.

En viktig samhÀllsdebatt pÄgÄr för nÀrvarande för att finna lösningar pÄ den rÄdande arbetslösheten. Lösningen verkar finnas hos smÄföretagarna dÄ studier visat att det Àr i dessa företag tillvÀxten skapas. NÄgot som hindrar denna tillvÀxt Àr svÄrigheten för smÄföretagare att erhÄlla finansiering. Experter talar om ett finansiellt gap dÀr utbud och efterfrÄgan pÄ kapital inte Àr i jÀmvikt. Detta beror dels pÄ en informationsasymmetri, dels pÄ flertalet faktorer hos bÄde finansiÀrer och företagare.

Resultat: Den mest intressanta och helt oförvÀntade aspekten som framkommit under uppsatsens framskridande var att tidsÄtgÄngen till att hantera riskkapitalet klart ansÄgs som det största problemet och negativa faktorn förknippat med riskkapitalet enligt entreprenörerna. Det positiva som framhölls var den kompetens som de externa Àgarna bidragit med samt att externa krav pÄ redovisning ökade strukturen i bolagen..

Avsikten med denna studie Àr att undersöka vilka motiv, pÄverkande faktorer och synsÀtt smÄ IT-företag har nÀr de vÀljer att ta in riskkapital som finansiering. Vi har utgÄtt frÄn tidigare forskning inom omrÄdet för att identifiera vilka motiv och pÄverkande faktorer som kan förekomma och utifrÄn dessa byggt upp grunden för vÄr studie. Kapitaltillskott Àr det som naturligt kÀnns som det mest primÀra motivet, vilket Àven vÄr studie har visat men det finns ÀndÄ en önskan om annan vÀrdetillförsel i form av affÀrskompetens, nÀtverk och kontakter. Dessa önskemÄl har dock inte varit nÄgra huvudsakliga motiv för att inleda samarbete med riskkapitalisterna utan de kan mer ses som positiva sekundÀra motiv. Motiven kapitaltillskott och tillförsel av affÀrskompetens samt nÀtverk och kontakter blir i sin tur pÄverkade av ett antal faktorer sÄsom företagets och produktens livscykelfas, Àgande och kontroll, produkt och marknad samt ledningens erfarenhet och kompetens.

Syfte: Riskkapital har vart av stor betydelse för högteknologiska nyföretagande dock har antalet riskkapitalbolag minskat vÀldigt mycket sedan IT-bubblan sprack Är 2000. Huvudsyftet i uppsatsen var dÀrför att undersöka hur IT- och kommunikationsbranschen hanterar den minskade riskkapitalmarknaden. Delsyftet i uppsatsen undersöker vilken betydelse riskkapitalbolagen har pÄ nystartade företag inom IT- och kommunikationsbranschen. ForskningsfrÄgorna i uppsatsen handlar om hur nyföretagande hanterar finansieringen, hur de vÀljer samt söker finansiering och hur de pÄverkas av konkurrenter och deras riskkapitalfinansieringar.Metod: Studien bygger pÄ metodtriangulering med insamling av kvalitativ data genom tolv intervjuer och kvantitativ data genom Ärsredovisningar. Resultat & slutsats: Av de tolv studerade företagen har fem företag fÄtt riskkapital. Företagen har valt olika finansieringskÀllor och kontrollaversionen har haft betydelse vid valet att endast anvÀnda intern finansiering.

I denna uppsats har vi undersökt om en förmögenhetsskatt Àr effektiv i en liten öppen ekonomi. Vi har undersökt om de politiska argumenten har stöd i teori och empiri. Den politiska diskussionen handlar frÀmst om förmögenhetsskattens inverkan pÄ tillvÀxt, jobb och nyföretagandet.Vi har i denna uppsats visat att en förmögenhetsskatt i en liten öppen ekonomi leder till att kapital flyr landet, minskat inhemskt sparande och skattepanering.En förmögenhetsskatt kan ocksÄ leda till att risktagandet i en ekonomi minskar vilket ger ett mindre utbud av riskkapital till nyföretagare..

MÄnga smÄ företag upplever svÄrigheter att finansiera företaget under uppstarten, det krÀvs bÄde kontakter, tur och tÄlamod för att lyckas. Att finna finansiering Àr ofta ett omfattande och tidsödande arbete för smÄföretagaren. Medicintekniska företag tillverkar ofta forskningsbaserade produkter och har ett stort kapitalbehov lÄngt innan de kan visa upp en fÀrdig produkt eller försÀljningsintÀkter. Detta Àr ett stort problem dÄ externa finansiÀrer helst inte vill riskera för mycket vid en investering och föredrar att investera i ett senare skede.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att ta reda pÄ vilken attityd smÄföretag i medicintekniska branschen har pÄ externt kapital samt i vilken utstrÀckning det anvÀnds för finansiering av företagen i introduktionsfasen.Teori: Finansieringsteori och tidigare forskning kring finansiering av smÄföretag samt riskkapital har studerats för att skapa en teoretisk referensram.Metod: En kvalitativ metod anvÀndes och undersökningen bygger pÄ intervjuer med Ätta smÄ medicintekniska företag, en affÀrsinkubator och en investerare. Vid analysen anvÀndes en deduktiv ansats och teorier och modeller testades mot det empiriska underlaget.Resultat och analys: Finansieringen under uppstarten bestÄr till största delen av offentlig finansiering och riskkapital.

DÄ nystartade aktiebolag skall finansiera uppstartsfasen finns det utöver sjÀlvfinansiering tvÄ vanliga metoder, banklÄn och riskkapital. Det finns klara skillnader med att finansiera starten med de tvÄ ovannÀmnda metoderna. Vad som granskas hos de nystartade aktiebolagen Àr vÀldigt lika och störst fokus lÀggs pÄ entreprenören och aktiebolagets affÀrsidé. Den största skillnaden Àr angÄende de krav som stÀlls, dÀr banken nÀstintill alltid krÀver nÄgon form av sÀkerhet för lÄnen medan riskkapitalbolagen istÀllet blir aktiva Àgare i bolaget. Syftet med uppsatsen har varit att beskriva hur banker och riskkapitalbolag agerar dÄ ett nystartat aktiebolag ansöker om finansiering, samt undersöka vilka problem ett nystartat aktiebolag kan uppleva i samband med finansiering i uppstartsfasen. Uppsatsen har prÀglats av det hermeneutiska synsÀttet dÀr en kvalitativ undersökningsmetod har anvÀnts.

Folkfinansiering via Internet har pÄ senare tid vÀxt fram som en finansieringskanal förnya projekt och företagsidéer som har svÄrt att bli finansierade genom de traditionellafinansieringskanalerna. Det har emellertid varit okÀnt hur smÄföretagare ser pÄ dennafinansieringskanal och vad de upplever som dess för- och nackdelar. Syftet med dennauppsats Àr att skapa förstÄelse för smÄföretagares uppfattning och instÀllning till deolika finansieringskanalerna banklÄn, riskkapital, kapital frÄn affÀrsÀnglar ochfolkfinansiering. Studien har ett sÀrskilt fokus pÄ hur folkfinansiering stÄr sig ursmÄföretagarens perspektiv.För att skapa oss en förstÄelse för smÄföretagares finansieringssituation har vi samlatteorier som berör finansiering av just smÄföretag. Den teoretiska referensramenbehandlar dÀrför traditionella finansieringsalternativ som banklÄn, riskkapital ochaffÀrsÀnglar men innehÄller Àven vad som Àr kÀnt om finansieringsformenfolkfinansiering.

Att finansiera nystartade företag med externt kapital kan vara problematiskt, tvÄ vanliga sÀtt att erhÄlla externt kapital Àr genom banklÄn och riskkapital. Syftet med denna uppsats har dÀrför varit att undersöka vilka finansieringsmöjligheter nystartade aktiebolag har idag, Är 2009, hur banker och riskkapitalbolag agerar vid finansiering av nystartade aktiebolag, samt om finanskrisen kan komma att medföra förÀndringar i finansieringsbeslut. UtgÄngspunkten i uppsatsen Àr ett hermeneutiskt synsÀtt samt en kvalitativ metod. Sju intervjuer har gjorts; med tvÄ nystartade aktiebolag, tre banker samt tvÄ riskkapitalbolag.DÄ vi sett till vilka finansieringsmöjligheter nystartade aktiebolag har idag, har vi sett att aktiebolag, utöver banklÄn och riskkapital Àven har goda möjligheter att finansieras genom andra externa kÀllor, sÄsom statlig finansiering. Att beviljas banklÄn eller finansieras genom riskkapital anser vi inte vara lika problematiskt som referensramen föreskriver.

Riskkapitalinvesteringar Àr ett relativt nytt fenomen som uppstÄtt under de senaste Ärtionden och Àr ett sÀtt för bolag att fÄ in nytt kapital till företaget. Investeringarna som görs innehar oftast en hög risk men ger en tÀmligen hög avkastning om projektet gÄr som förutsett. Studien gick ut pÄ att utforska hur riskkapitalbolag genomför investeringar samt hur bedömningar görs vid ett beslutsfattande. Det gjordes Àven en observation pÄ vilka pÄverkningsfaktorer som existerar samt vilka effekter dessa har pÄ investeringsprojekten.Totalt utnyttjades fyra teoretiska modeller för analys och jÀmförelse, samt för att framta en egen analysmodell. Det empiriska resultatet tydde pÄ att investeringsprocesserna liknade varandra och följde teorierna, dock med en viss avvikelse.

Efter att ha studerat och författat en teoretisk grund kring ?Private Equity ? En portföljbolagsstudie? som första delen av tvÄ inom en 20-poÀngsuppsats skrivs denna magisteruppsats som en pÄbyggnad dÀr en empirisk studie, analys och slutsats genomförs.Private equity-investeringar blir en allt vanligare form för kapitalanskaffning hos entreprenörer och företag. Denna form av investeringar sker i onoterade företag dÀr investeraren hÄller ett aktivt och tidsbegrÀnsat Àgarengagemang. Denna uppsats skrivs pÄ uppdrag av Svenska Riskkapitalföreningen, och syftet Àr att studera riskkapitalinvesteringar med avseende pÄ hur portföljbolagen utvecklas betrÀffande tillvÀxt i sysselsÀttning och omsÀttning, efter det att ett private equity-bolag blivit delÀgare. Undersökningen bygger pÄ kvantitativt insamlande av data dÀr analysen grundats pÄ enkÀter och bokslutsdata.TvÄ hypoteser har stÀllts upp och besvarats.